Blandade ägg från olika kulturraser.
Med våren och värmen tar äggläggningen fart igen. En Queen Silvia med rödbrun grundfärg och svart teckning. Smålandshönan är en lugn och trevlig ras.

Bättre kamouflage än vitare höns och på den vägen är det, säger Jan.
Och det är just för att de är så fläckiga, ”blommiga” på gammal skånska, som de fått sitt namn. Utseendet är inte standardiserat utan variationen och de typiska egenskaperna beskrivs inom det bredare begreppet rasramar. Därför kan en blommehöns vara svart- och tvärbäckig medan den bredvid är övervägande vitfärgad med röda och vita inslag. En fin ras att bevara, både för äggens och köttets skull.

ETT PAR MIL längre norrut, på vägen till Hörby, träffar vi Johan Widing på Bokeslundsgården. Tillsammans med sin fru och svärföräldrar driver han ett litet lantbruk som specialiserat sig på svenska raser av kor, gris, får, ankor och höns. Försäljningen sker till restauranger, som Bastard och Tryne till knorr i Malmö, men även direkt till privatpersoner som handlar i gårdsbutiken.
Johan är också en av grundarna till Svenska Kulturhönsföreningen. Men vad är det då egentligen för skillnad på kulturhöns och lantraser?

– Om lantrashöns är runstenar och hälsingegårdar så är kulturraserna art deco, svarar Johan snabbt och förtydligar: Lantrashönsen är en spontant uppkommen population, medan framavlandet av kulturraserna hade ett medvetet mål.

Även på Bokeslundsgården har haft lantrashöns och valde då den mindre kända skånska lantrasen Åsbohöns med tanke på gårdens läge i ”risbygden” mellan slätt och skog och för att göra en insats i bevarandearbetet. Men Johans intresse för kulturraser, som börjat redan på naturbruksgymnasiet i Gamleby och fortsatt genom trädgårdsingenjörsutbildningen på Alnarp, fick honom att söka sig vidare. Han letade i gamla facktidskrifter och arkivmaterial i Alnarps referensbibliotek efter mer information om ”Silveruddsraser”, de svenska hönsraser som togs fram genom ett omfattande avelsarbete utfört av prästen och hedersdoktorn i genetik vid Lunds universitet, Martin Silverudd.

– Silverudd insåg på sin tid värdet i att bevara det svenska avelsprogrammet, som redan då var hotat av hybridfirmor och internationella äggjättar. Han skapade därför, från mitten av 1950-talet och fram till sin död 1987, raserna fiftyfive flowery, queen silvia, smålandshöna och isbar genom att korsa gamla svenska besättningar av vit och brun leghorn med andra raser för att på så sätt få fram ett modernt avelsmaterial.
Tanken var att genom detta arbete främja konkurrenskraften för mindre hönserier och gärna få kycklingarna att bli könssorterade tidigt. Han föreslog också försäljning av olikfärgade ägg och visade skisser för äggproducenterna på hur äggen skulle kunna presenteras för kunderna på en bricka på ett tilltalande sätt.

Men Silverudd arbetade hela tiden i uppförsbacke och hade många oavslutade projekt kvar vid sin död. Genom sitt stora kunnande och rastlösa entusiasm lever ändå hans arbete vidare i Svenska Kulturhönsföreningen.
– För mig är det både viktigt att sprida bilden av vad kulturhöns är och verka för att själva raserna sprids genom avelsarbete. De är friska och tåliga höns som värper bra, cirka 250 ägg om året. Dessutom lämpar de sig för privata besättningar, tycker Johan.

NYLIGEN PROVSMAKADE KOCKELITEN i Sverige kött av olika silveruddsraser i projektet Exceptionell råvara och tyckte att en fiftyfive flowery tupp lätt kunde konkurrera med fransk Bressekyckling. Jag frågar Johan om han tror att även hönsägg från dessa raser skulle kunna bli aktuella för projektet och så småningom nå ut till konsumenterna.
– Ja det tror jag. Hur hönan har det påverkar både innehållet och utseendet. Vilken skillnad är det inte på en gula som är gul på riktigt genom att hönan ätit gräs och en som är artificiellt färgad genom fodret? Äggen har ett fantastiskt mervärde i att vara just av svenska raser, de är goda ägg med stor mångfald. Jag vet flera producenter som ligger i startgroparna för att börja sälja.

Kulturhöns i Sverige
»» Kulturhöns innefattar de olika silveruddsraserna, men även gamla, importerade produktionsstammar. Även dessa höns behöver skyddas för att inte helt konkurreras ut.

FIFTYFIVE FLOWERY
Fick sitt namn av att den skapades 1955. Värper stora, kritvita ägg.

SMÅLANDSHÖNAN
Skapades under 1960-talet. Värper ljusbruna ägg på grund av anlaget från Rhode Island red.

ISBAR

FIFTYFIVE FLOWERY
Svarta, blå eller blåspättade höns. Värper gröna ägg och är därför extra populära.

QUEEN SILVIA
Uppkallades efter drottningen 1976 i samband med det kungliga bröllopet. Värper många och stora bruna ägg.

GAMMELSVENSK VIT LEGHORN
En egen ras som var helt dominerande i Sverige från sekelskiftet fram till 1960-talet. Den sista avelslinjen hittades 2003. Stora, vita ägg.

GAMMELSVENSK RHODE ISLAND RED
En av de mest populära brunvärpande raserna under de senaste 100 åren fram till 1960-talet.